Arnold Schönberg. Vad tänker ni när ni hör eller läser det namnet. Modern musik, atonal musik. Svårlyssnat och krävande. Schönberg, en person lika sträng och strukturerad som sin musik. Eller…?

Personen Schönberg var inte alls den magister han framställs som ibland, tvärtom var han en utpräglat social människa med smak för livets goda. Tobak, alkohol och god mat i glada vänners sällskap stod högt i kurs för honom. Men han var även en hängiven make och en god och stolt far till sina barn. Att spela tennis var en favoritsyssla, och att lira pingis med vännen George Gershwin.

Jag upphör aldrig att fascineras av hur den genialiska hjärnan fungerar. Detta att ständigt söka nya vägar, att alltid utforska och finna lösningar på det ena problemet efter det andra. Och att uppfinna. Schönberg uppfann inte enbart ny musik, utan också ett nytt schackspel och en helt ny kortlek, eller tre snarare, där han hade skapat egna bilder.

Här kan man hitta fler bilder på några av Schönbergs alla uppfinningar:

Att Arnold Schönberg var en driven målare är väl känt, inte minst genom hans många självporträtt där vissa uppvisar en expressionistisk ångest som får en Munch att framstå som en muntergök.

Men för att återgå till hans musik så är det viktigt att komma ihåg att de verk han komponerade i början av sin karriär formligen dryper av sensualitet och emotionell längtan. Ganska långt ifrån den lite mera krävande atonale men minst lika spännande kompositören som skulle tänja musiken längre än de flesta vågat dittills.

Ett mycket bra exempel på en tidig Schönberg hittar vi i tondikten Pelléas och Mélisande och även i det gigantiska vokalverket Gurrelieder med sitt trånande kärlekspar. Nedan kan man se en skönt sjungnade Karita Mattila på The Proms 1994.

Arnold Schönberg var med andra ord en betydligt mer mångsidig person än hur han vanligen beskrivs eller ofta uppfattas som.