Den flitige arkitekturhistorikern Fredric Bedoire har skrivit en bok om en av det gustavianska 1700-talets mest betydande kulturprofiler, mästerarkitekten Carl Fredrik Adelcrantz (1716 – 1796).

Adelcrantz borde inta en fundamental plats i den svenska musikhistorien, eftersom han ritat Drottningholmsteatrarna på Lovön, Confidencen vid Ulriksdal, det på 1890-talet snöpligen rivna kungliga operahuset vid Gustaf Adolfs torg (bilden nedan) och Adolf Fredriks kyrka i Stockholm, där musiken klingat så imponerande under seklernas gång. Adelcrantz formgav även orgelfasaden.

Den kompletta boktiteln lyder ”Adelcrantz och kärleken till konsterna”, vilket påminner om vidden av arkitektens intressen och verksamhet. Konstakademien och konstnärsutbildningen stod i fokus men som kulturproducent och kulturkonsument var han en kreativ allätare. Det låg ett skimmer över Gustavs dagar, det visste redan hovintendenten, den outtröttlige entusiasten och doern. Han hade under de kungliga högsäsongerna sin ungkarlsbostad i själva teaterbyggnaden på Drottningholm, i övrigt höll han öppet hus inne i huvudstaden (Karduansmakargatan).

Hans iver för konsterna kände inga privatekonomiska begränsningar, han satsade egna medel för att möjliggöra vissa djärva projekt. Adelcrantz efterlämnade följaktligen inte någon ståndsmässig förmögenhet vid sitt frånfälle. Ett äreminne som Fredric Bedoires bok minner om en egentligen förhållandevis fattig men desto mer oegennyttig mecenat. Svenskt musikliv är skyldig honom en fanfar!

Carlhåkan Larsén

 

About The Author