Förra årets boksnackis har blivit årets operasnackis. Endast 16 månader efter att Ebba Witt-Brattströms roman Århundradets kärlekskrig gavs ut sätts den upp som opera. Premiären sker i Vattnäs konsertlada i sommar och för musiken står ständigt aktuella tonsättaren Paula af Malmborg Ward. Opus fick en pratstund mitt under det intensiva arbetet med att förvandla ord till toner.

Text: Jane af Sandeberg
Foto: Aline Lessner

Alla projekt är olika men det här är extremt, så högoktanigt material med mycket ironi och sarkasm. Det gör det svårt, men inte omöjligt.

Längst upp i ett gammalt kokstorn i Nya Varvet, med milsvid utsikt in mot Göteborg och åt andra hållet Vinga fyr, arbetar Paula af Malmborg Ward. I fjol fick hon av librettisten Mathias Clason uppdraget att komponera operan Kärlekskriget. Texterna bygger på Ebba Witt-Brattströms mycket uppmärksammade och omskrivna roman Århundradets kärlekskrig, en bok som ömsom kallats autofiktiv, en självbiografi i romanform, ömsom en ”vanlig” roman. I dialog med beställaren Vattnäs Konsertlada bestämdes att Kärlekskriget skulle upp på scenen redan i sommar, endast drygt ett år efter bokens utgivning.

Visst har Paula af Malmborg Ward känt pressen, men den ger också energi, fokus och näring till kreativiteten. Arbetsmetodiken som hon själv har utvecklat gör att hon kan känna sig trygg.

– Även om det är hysteriskt vet jag att jag klarar av min del i arbetet. Jag känner tillit. Och jag kan ju bara ta ansvar för min del.

Låt oss börja i texterna. För trots att hon skriver musik känner sig Paula af Malmborg Ward som en textmänniska.

– Jag får direkt inspiration av text. Jag kan höra musik, ett slags budord eller en fresk om du så vill. Däri finns kreativiteten, säger hon och lägger till att det förstås inte gäller alla texter.

När hon läste Århundradets kärlekskrig tänkte hon direkt kring tematik och skrev listor med nyckelord som makt, kärlek, misshandel, oro, vanmakt och hat.

– Jag tonsatte orden som jag upplevde dem utifrån ett system där jag gjort om alfabetet till toner. Och det är så kul att jag knappt kan hålla mig!

Skapandet börjar i fragment. Till Kärlekskriget skrev hon allra först en aria som kommer i andra akten. Parallellt med fragmenten finns hela tiden tanken på tematiken. Århundradets kärlekskrig är en bok med många ord, ingångar och kopplingar.

– Jag måste skala ner för att ge undertexterna plats. När några bitar är klara här och där börjar jag kunna skönja ett mönster. Utmaningen är sedan att något nytt måste hända i varje del.

Paula af Malmborg Wards arbete sker i tre parallella spår. Det första är ett flödesschema på ett A3-ark över alla scener, med exakta tidsangivelser: vem som är på scen, vem som sjunger och var hen befinner sig på scenen. Det andra spåret består av ark för varje scen med alla texter. De är fulla med blyertspilar och omflyttningar. Det tredje spåret, musiken, finns i Sibelius, notskrivningsprogrammet hon använder.

– Du måste ner i mindre delar, teman och kombinationer. Arbeta dig in i materialet.

Hon spelar upp en scen där en av rollerna får ett raseriutbrott. Scenens musik kom först genom att några toner slog an i henne och hon byggde vidare på dem.

– Långt senare insåg jag att de där tonerna hade en koppling till Chopin och något jag spelade på piano när jag var liten. Chopin föddes i Polen och vår karaktär har polska rötter och får ett utbrott där hon svär på polska och sångerskan, som ska gestalta kvinnan, har själv polska rötter…

Hennes ögon lyser och entusiasmen är stark. Det kan kanske låta som hon kör på inspiration men inget kunde vara mer fel:

– Jag är skitstrikt och kan nog vara jobbig för både mig själv och min omgivning. Jag kan inte ha ett kaos omkring mig, utan behöver ordning och struktur för att kreativiteten ska fungera.

 

»Jag är skitstrikt och kan nog vara jobbig för både mig själv och min omgivning. Jag kan inte ha kaos omkring mig, utan behöver ordning och struktur för att kreativiteten ska fungera.«

 

Paula af Malmborg Ward släpper heller egentligen inte in någon i sitt arbete. Det tar för lång tid och hon vill skapa något eget, inte ha grupparbete. Och hon vill följa sin egen plan noga för hur hon gestaltar tiden med musiken.

Under tiden har hon definitivt roligt på jobbet. Det märks hela tiden när hon talar, som när hon berättar om det högst medvetna greppet att låta sångarna sjunga i mun på varandra.

– Det är fruktansvärt kul att låta dem göra det. Det är helt enkelt för att skapa en dialog i sången, lite Norénskt.

Via sms har hon en del kontakt med sångarna. Operan blir skräddarsydd för Anna Larssons, Lars Arvidsons och Amelia Jakobssons röster.

– Så jag måste förhålla mig till dem, det får inte bli ”osjungbart”, säger hon och spelar upp en bit från mobilen där Lars Arvidson sjunger och där han sedan föreslår en viss förändring för att orden ska gå fram bättre, bli tydligare.

– Vi är väldigt pragmatiska och eftersom det är så kort om tid måste vi vara flexibla.

Musik har Paula af Malmborg Ward skrivit sedan hon var sju år och har den nog i blodet, med en mamma som var operasångerska och en pappa som var musiker, dirigent och operachef. Vägen mot att bli tonsättare gick via eget låtskrivande, piano, sång och kapellmästaruppdrag. Vid 27 år kände hon ett behov av att fördjupa sig och studerade vidare vid Musikhögskolan i Malmö.

Med tiden har alltmer fokus kommit att hamna på kvinnlig tematik. Det startade för drygt tio år sedan när hon drabbades av författaren Kerstin Thorvall. Hon skrev, på uppdrag av Sveriges Radio, en radioopera utifrån Thorvalls texter som fick första pris i Prix Italia. När hon så fick frågan om att komponera Kärlekskriget svarade hon direkt ja, utan att ha läst Ebba Witt-Brattströms bok.

– Jag hade hört talas om den och redan tänkt att det vore spännande. Jag gick direkt och köpte boken.

När hon läste Århundradets kärlekskrig var det återkommande små saker som skapade ett ”igenkännbart sammanhang”. Hon började tydligare se ett mönster runt sig, som vid en politisk diskussion vid en middag där en man stoppade upp hela diskussionen.

– Spänningen är hög i boken men där finns också en stor längtan. Jag känner igen längtanstemat, som inte alls bara handlar om tvåsamheten.

Kommer publiken uppleva denna längtan i operan?

– Det kan jag inte avgöra men min ambition är att skapa något flerdimensionellt. Musiken har ju den fördelen, jämfört med alla andra konstformer, att du inte kan välja din tid som lyssnare. Det är mitt ansvar att disponera tiden så att publiken blir drabbad.

 

»Musiken har ju den fördelen, jämfört med alla andra konstformer, att du inte kan välja din tid som lyssnare. Det är mitt ansvar att disponera tiden så att publiken blir drabbad.«

 

Vad vill du helst uppnå?

Att publiken får med sig något och blir berörd. När allt funkar i en opera så blir du berörd och kanske till och med skakad. Men det är världens svåraste arbete att lyckas med.

 

TVÅ RÖSTER OM PAULA

Ebba Witt-Brattström, författare till Århundradets kärlekskrig och professor i litteratur vid Helsingfors universitet:

»Paulas musik förstärker känslorna. Jag måste nypa mig i armen ibland för att inte tro jag drömmer. Att min bok ska bli opera är helt fantastiskt spännande! Inte helt fel heller, då inte bara för att jag skrivit boken med opera i hörlurarna (vilket möjligen gett en förhöjd ton till mitt ödesdrama) utan framförallt eftersom jag avgudar opera, det är mitt knark. För mig är opera den konstform som bäst fångar lyckan och tragiken i kärleken mellan kvinna och man. Tänk bara på alla operor där kvinnan går under eftersom mannen sviker – oftast genom att inte ta henne på allvar och lyssna till henne (Aida, Tosca, La Traviata, Bohème, Madame Butterfly…). I Kärlekskriget tvingas Han lyssna till Hon. Det är inte en dag för tidigt i mänsklighetens historia.«

Mathias Clason
, librettist och scenograf till operan Kärlekskriget:

»Paula är stursk och har stark integritet när det gäller sitt komponerande och skapande. Det blir konflikter men utan dem blir det ingen konst. I Sverige tror vi ju att endast det konfliktlösa är bra … Paula är samtidigt duktig på konfliktlösande. Sedan är det en bra egenskap hon har, att hon kan sjunga. Hon kan levandegöra arbetet, det är inte så många kompositörer som kan.«

 

FAKTA

Namn Paula af Malmborg Ward
Född 1962
Bor Göteborg
Gör Tonsättare, arrangör,
sångerska och pianist
Aktuell med Operan Kärlekskriget med premiär i juli i Vattnäs konsertlada, cirka 90 minuter musik. I rollerna: Anna Larsson (Hon), Lars Arvidsson (Han), Amelia Jakobsson (Ivona). Team: Mathias Clason (Libretto, scenografi), Niklas Hjulström (Regi), Fredrik Burstedt (Dirigent)

 

»Ett kammardrama som detta lämpar sig ypperligt för Vattnäs storlek och atmosfär. Idylliskt men klaustrofobiskt om det vill sig illa.«
Paula om platsen för uruppförandet av Kärlekskriget

Ett citat Paula gillar ”Det blir inget krig idag. Napoleon har mens.” Tage Danielsson
Läs mer på upward.se

 

 

About The Author