Roland Pöntinen samlar regissörens favoritverk på jubileumsskiva.

Ingmar Bergmans innerliga förhållande till konstmusik har analyserats framlänges och baklänges, inte minst relationen till Bach. Lagom till hundraårsjubileet kommer nu Roland Pöntinens Bergman-album med musik av regissörens favorittonsättare som Chopin, Scarlatti, Schumann och Bach förstås. En konceptskiva där också cellisten Torleif Thedéen spelar en central roll i återutgivna inspelningar av Bachs solo-sarabander gjorda av BIS på 1990-talet. Och kanske att Bergman höll dem högt, men efter tjugo år av förändrade spelideal känns Thedéens tolkningar oändligt tungfotade. Då får man större spänning i Pöntinens stycken, inte minst när han och Stenhammarkvartetten gör andra satsen ur Schumanns pianokvintett i Ess-dur från ”Fanny och Alexander”. Ett stycke att drömma om att få höra live klädd i autentisk filmkostym på någon liten sammetsröd teaterlokal i Uppsalas kullerstenigaste kvarter.

Pöntinen – roligt nog Bergmans andrahandsval bland pianister där Hélène Grimaud låg i topp om man får tro Bergmankännaren Marie Nyreröd i konvolutet – är magisk i Chopins a-moll-mazurka som Bergman använde i ”Viskningar och rop”. Mozarts ”Fantasia” från ”Ansikte mot ansikte” däremot, den gör han närmast ointressant. För att inte tala om hur han såsar till Scarlattis E-dursonat.

Det här är en mycket romantisk platta som på ett sätt går i linje med det som var Bergmans egen inställning till musik men på ett annat helt bortser från samma regissörs blick för musikalisk humor och ironi. Det där som är ”Sommarnattens leende”-esprit mer än ”Guds tystnad”-ångest. Och definitivt borde vara temat för nästa album.

Hanna Höglund

Höjdpunkt Andra satsen ur Schumanns pianokvintett kommer göra varje Bergman-buff lycklig.

Prova också Mozarts ”Trollflöjten” i Ingmar Bergman och Eric Ericsons klassiska version från 1976 på EMI.

 

Ingmar Bergman – Music from the films
Medverkande: Roland Pöntinen, Stenhammarkvartetten, Torleif
Thedéen.
BIS-2377

 

About The Author