Martin Luther hade många strängar på sin lyra: teolog och reformator, psalmdiktare och tonsättare. Han ville ta den mest gudomliga av alla konster, tonkonsten, i bruk i kyrkan. Men den skulle inte bara höra till helg och andakt – den borde självklart även bidra till harmoni i vardagen.

Vad tänkte teologen Luther om sång och spel? Vad kunde han egentligen om musik?

Text:  Carlhåkan Larsén

I år firas ett Lutherjubileum som kommer att föranleda allehanda teologiska seminarier, ekumeniska konferenser, kyrkliga fester och pilgrimsresor till Wittenberg. Hösten 1517 offentliggjorde (”spikade”) prästen och professorn och doktorn Martin Luther sina berömda 95 teser på kyrkporten i Wittenberg. Om detta skedde just den 31 oktober och om Luther verkligen hade någon hammare diskuteras i lärda kretsar. Avsikten var emellertid klar: att väcka diskussion om de kyrkliga missförhållanden som han uppmärksammat inte minst under sin fyra veckor långa vistelse i det påvliga Rom. Avlatshandeln (att köpa sig syndaförlåtelse och salighet) och annan kommersialisering upprörde honom och han avsåg, liksom flera andra kyrkokritiker i hans samtid, att få till stånd en rening av fromhetsliv och sedlighet inom den allmänneliga kristna kyrkan. Denna avsikt mynnade ut i en brytning som Luther ursprungligen själv inte avsåg.

Att Luther spikade upp sina 95 teser på dörren till slottskyrkan i Wittenberg den 31/10 år 1517 är inte vetenskapligt bevisat. Trots detta betraktas händelsen som startpunkten för reformationen. Målning av Ferdinand Pauwels (1872).

Religions- och reformationsfrågorna var ingenting som Luther hade monopol på. Kritiken mot den katolska kyrkans förfall hade alltså redan formulerats av tidigare kyrkomän. Men Luthers reformation fick nästan från begynnelsen en maktpolitisk laddning. Det heliga kejsardömet Tyskland var i praktiken uppsplittrat i flera typer av furstliga riken som ibland hängde samman i olika familjekonstellationer. När Luthers synpunkter anammats spred sig rörelsen snabbt i norra och östra Tyskland – man har talat om de första åren som reformationens ”karnevalstid”        

Karnevalstid är förstås ett drastiskt omdöme. Men man kan förknippa ordet med Luthers höga uppskattning av den härliga tonkonsten. Så här uttryckte han sig i ett brev:

Och rent ut sagt, jag skäms inte för att offentligt uttala att det näst efter teologin inte finns någon konst som kan mäta sig med musiken, ty endast musik kan, efter teologin, verka det som teologin på andra sätt kan åstadkomma, nämligen att lugna och glädja människans själ /…/ liksom djävulen, upphovsmannen till bekymmer och oordning, inför musikens klang flyr på ett liknande sätt som han flyr för teologins ord.

 

Heinrich Stelzners målning Pfingstkonzert (1886) som hänger på Lutherhaus i Wittenberg.

Luthers intresse för musik är redan med detta citat väl betygat. Det innefattade både den kyrkliga liturgin och det sjungande och spelande som hörde till hemmet eller umgängeslivet.

Luthers musikaliska skolning gav honom långt mer än flyktiga insikter. Som elev i klosterskolornas normala studiegång gick han den vanliga linjen med de sju grundläggande ämnena. I ämnesgruppen ”quadrivium” – ”de fyra vägarna” ingick ”de fria konsterna”, det vill säga aritmetik, geometri, astronomi och musikteori.

Luther lärde sig spela luta och flöjt och sjöng med fin och mild tenor. Tillsammans med studiekamraterna utförde han stycken av dåtidens mästare, och han var förtrogen med några av epokens stora namn. Han brevväxlade med Ludwig Senfl och beundrade Josquin Desprez – musikskapare som stod högt i kurs i början av 1500-talet. Den djupt respekterade Johann Walter blev sedermera Luthers musikaliska medarbetare i psalmbranschen. ”Anden har varit med honom” summerade Walter. Och 1533 yttrade Luther själv:

Jag är inte av den meningen att alla konster skulle slås till marken och förgå genom evangeliet /…/ jag vill se alla konster, särskilt musiken, i dens tjänst som har gett och skapat dem.

I rättvisans namn bör påpekas att det fanns en sjungande kristen menighet före 1520-talet även utanför den katolska gudstjänstens ram av gregoriansk liturgi. Luther anknöt till traditionen när så passade och hade inte heller någon avsikt att direkt avskaffa latinet. Den liturgiska förnyelsen var försiktig. I sina egna koraler behärskade han konsten att uppnå enhetlighet och sammanhang. Huvudsaken var att evangeliets bud om frälsning genom tron allena skulle rent och klart förkunnas, den gudomliga nåden skulle inte förknippas med krav på meriterande gärningar eller föranleda någon kommers.

Musiken kopplades samman med fromheten genom att den sjungna bönen livade och stärkte tron. Orgeln var fortfarande ett sällsynt instrument. Luthers reformation var i princip och efterhand i praktik en sjungande rörelse. Kyrkomusiken växte i kyrkans famn. Orglarna togs i bruk och koralförspel blev en omhuldad genre. Johann Sebastian Bach bidrog med kantater och passioner och fulländade fugans svåra konst. Max Reger, som ansåg att Bach var musikens början och slut, skapade orgelverk som tornade upp sig. Med 1800-talets väckelsesånger kom sedan en alternativ repertoar in i den andliga musiken. Kontraster saknas inte!

Men den evangelisk-lutherska psalmsången slog naturligtvis inte igenom helt plötsligt över en weekend eller en anderik pingsthelg. Processen tog tid och försiggick inte utan motstånd och motvilja. Många saknade givetvis de gamla ceremonierna och uppskattade i det längsta den kvardröjande ”doften av rykande vekar”.   

En tidig utskrift av Luthers psalm Vår Gud är oss en väldig borg (Ein feste Burg ist unser Gott).

Martin Luther kom i gång med sin psalmdiktning för att erbjuda möjlighet för människor till gemensam sång och bön på folkspråket tyska. När reformationen spred sig till andra språkområden vidtog arbete med översättningar eller nyskapande i Luthers anda.  En allmängiltig ledstjärna beskrev han så här: ”Det enkla i alla konster är det som mest behagar”. Samtidigt kunde han se den mer konstfulla musiken som en ”förfining och fördjupning av den enkla musiken”.   

Här gick en skiljelinje mellan den lutherska gudstjänstsynen och den reformerta, representerad av förgrundsgestalterna Jean Calvin, som begränsade gudstjänstmusiken till psaltarpsalmer, och Huldrych Zwingli, som inte ville tillåta ens den formen av musik i kyrkan.

Den oerhört energiske och ständigt sysselsatte Luther hade sin bästa kreativa period under reformationens första två decennier. Den första lutherska sång- eller psalmboken trycktes1524. I Sverige jämnade Olaus Petri, en före detta Wittenbergstudent, vägen för Luther. Här användes termen ”Then Swenska Psalmboken” första gången om ett tryck från 1543, men den hade haft sina föregångare med andra titlar på 1530-talet.   

1986 års svenska psalmbok innehåller texter till sjutton Lutherpsalmer, och han anges som tonsättare till två koraler. Koralerna är ”Vår Gud är oss en väldig borg”, med texten knuten till Psaltaren, och adventspsalmen ”Jerusalem, höj upp din röst”. Luther begagnade melodier som anslöt till tidens folkliga visor. 

Luther med familj betraktad genom 1800-talsmålarenGustav Spengenbers borgerligt idylliserade filter.

I juni 1526 gifte sig munken Luther med nunnan Katharina von Bora. De flyttade in i det nedlagda kloster Luther tidigare tillhört och började hushålla på egen hand (trots att husfadern var omvittnat handfallen i ekonomiska ting). Han lär inte ha tagit emot några honorar för sina skrifter – boktryckaren, däremot, som distribuerade alla slagkraftiga flygblad, blev rik på kuppen. Den driftiga Katharina, ”Herr Käthe” tog hand om affärerna och klosterhemmet öppnades för studenter vid universitetet och för tillresande gäster. Verksamheten har av Per Svensson beskrivits som ”bed & breakfast”. Bland aktiviteter som erbjöds märktes bland annat en kägelbana – tydligen inte någon ”guilty pleasure”.

Ur en annan synvinkel blev Luthers hushåll en förebild för det evangeliska prästhemmet, med glad gemenskap inte minst i samfällt musicerande. Detta har blivit motiv för borgerligt idylliska bildframställningar. Man ser familjen Luther sjunga och spela under husfaderns engagerade ledning. Han musicerade med samma energi som han författade sina teologiska skrifter eller fördjupade sig i problemen med att översätta Bibeln till tyska. Den svenska bilden av Luther som tråkighetens apostel är ingalunda korrekt; han var, med Birgit Stolts formulering, ”hjärtats och glädjens teolog”. Men delar av hans opassande glada budskap censurerades redan på 1500-talet, när vissa skrifter trycktes om.

»Han musicerade med samma energi som han författade sina teologiska skrifter eller fördjupade sig i problemen med att översätta Bibeln till tyska. Den svenska bilden av Luther som tråkighetens apostel är ingalunda korrekt.«

Diktaren Hans Sachs i Nürnberg (samma person som är en centralgestalt i Wagners ”Mästersångarna i Nürnberg”) kallade Luther ”Näktergalen i Wittenberg” redan 1523. Samtidigt: det var inte lätt att vara Luther. Den muntra sidan av den motsägelsefulle reformatorns familjeliv skuggades av hans djupa depressioner med vredgade och obehärskade utfall, särskilt under senare år. Djävulen och hans anhang lurar och lägger snaran där man minst förmodar faran. Anfäktelserna måste bekämpas, sången och musiken hjälpte till i denna kamp.   

Martin Luther dog 1546. Hans grav finns intill predikstolen i Wittenbergs Schlosskirche. Må han vila i frid! Ekon från de symboliska hammarslagen dröjer kvar i den evangelisk-lutherska atmosfären.

 

TRE LUTHER-CITAT

”Musiken är  Guds förnämsta gåva. Den har ofta rört och påverkat mig så att jag fått lust att predika.”

”Musiken finns från världens begynnelse … inlagd i eller sammanvävd med hela skapelsen, både i dess enskildheter och dess helhet.”

”Därför, när sorgen vill ta väldet över er så – ta med friskt mod till tangenterna och sjung med tills tankarna försvinner … Kommer djävulen tillbaka och ger er bekymmer eller sorgsna tankar så värj er friskt och säg: ut, djävul! Nu måste jag sjunga och spela för min Herre Kristus.”

MER LÄSNING

Arvastson, Allan
Den svenska psalmen, 1963

Aurelius, Carl Axel
Luther i Sverige, 1994

Selander, Sven-Åke (red) Hjärtats tillit. Trosförmedling i luthersk tradition, 2007

Selander, Sven-Åke & Hansson, Karl-Johan
Martin Luthers psalmer i de nordiska folkens liv, 2008

Stolt, Birgit
Luther själv. Hjärtats och glädjens teolog, 2014

Svensson, Per
Frihet, jämlikhet, reformation, 2016

Tobin, Henrik
Den underbara harmonin. Aspekter på musikens teologi, 1996.

 

Gillade du den här artikeln?

Om svaret är ja och du vill läsa fler texter av det här slaget rekommenderar vi en prenumeration på Opus – musikvärldens mest exklusiva magasin om klassisk musik och opera. Opus bjuder på initierade reportage från kunniga skribenter, det senaste från svenskt och internationellt musikliv och recensioner av de hetaste inspelningarna och föreställningarna.

Ett förmånligt prenumerationserbjudande hittar du genom att klicka på denna länk.

About The Author