I Santtu-Matias Rouvali har Göteborgssymfonikerna hittat en dirigent som inspirerar sin orkester till stordåd.

Som första verk efter att han tillträtt som chefdirigent för Göteborgssymfonikerna 2017 valde Santtu-Matias Rouvali att framföra Sibelius storstilade tondikt Kullervo. Konserten fick strålande recensioner och efter att ha tagit del av den här skivan, den första i raden av vad som är tänkt att bli en komplett inspelning av symfonierna, kan man bara konstatera att Sibelius är en tonsättare som verkar som klippt och skuren för Rouvali.

Den karismatiske finländaren är känd för sin yviga stil på pulten, och yvig – för att inte säga häftig – skulle man också kunna kalla den här tolkningen. Rouvali tvekar inte att ta ut svängarna till det yttersta, samtidigt som han lägger stor vikt vid detaljer och dynamik. Men vad som imponerar allra mest är hur skickligt han navigerar mellan stillsamma avsnitt och mer energifulla utbrott. De senare präglas av en hänförande glöd men tack vare att han fyller de lugnare avsnitten med en lyrisk-mystisk atmosfär får man tillfälle att hämta andan. Kort sagt lyckas Rouvali gå i land med en svår balansgång: att tydliggöra kontrasterna i Sibelius musik utan att det känns teatraliskt eller överdrivet.

Mystiken och gåtfullheten är påfallande också i tondikten En Saga. Sällan har man hört detta fascinerande stycke spelas med en så trolsk och förtrollande stämning som här. Göteborgssymfonikerna svarar genomgående för ett magnifikt orkesterspel med härliga klangfärger. En ytterst lovande inledning på denna nya Sibeliuscykel således. Det ska bli oerhört intressant att följa den fortsatta resan.

Axel Lindhe

 

Höjdpunkt Dött lopp mellan En Saga och symfonins final


Jean Sibelius: Symphony No 1 & En saga
Gothenburg Symphony Ochestra
Dirigent: Santtu-Matias Rouvali
Alpha 440

 

About The Author