I serien Jag & mitt instrument har det blivit dags för Valthornet. Opus fick en pratstund med Christina Landén, musiker i Dalasinfoniettan.

Text: Jane af Sandeberg

Hornet är en utmaning men jag älskar dess klang, den är ursprunglig men ändå inte primitiv.

Christina Landén är hornist och fast anställd vid Dalasinfoniettan, kammarorkestern med 28 musiker med bas i Falun, varav två hornister.

– Jag tänker att hornet låter lite som våra röster. Omfånget är också speciellt, instrumentet har ett väldigt brett register.

– I orkestern är hornet ett slags kameleont. Visst hör det till brassinstrumenten men kan även spela nära träblåsarna. Hornet kan bygga samman de olika delarna i orkestern. Det blir särskilt tydligt i en liten orkester.

Det var mycket musik i familjen när Christina Landén växte upp. Drömmen var att spela trumpet, men det var det kö till trumpetlektionerna så hon fick börja med althorn. Det kunde vara en förberedelse, tyckte hennes lärare, eftersom greppen är desamma och munstycket påminner om trumpetens.

– Jag tyckte om det. Och så när jag fick prova ett valthorn ett år senare var jag fast, det var något med klangen jag fastnade för direkt.

Då var hon tio år och idag är hon 35 år och fast anställd i Dalasinfoniettan sedan åtta år.

Någon bra egenskap för en hornist?

– Man ska nog vara orädd, det kan vara spännande att spela horn. Även den mest driva hornisten kan missa. Tonerna ligger nära varandra högre upp i registret. Man måste verkligen ha gehöret med sig.

 

”Även den mest driva hornisten kan missa.”

 

Hornets munstycke är mindre än på till exempel trombonen eller tuban. Men ljudet skapas på samma sätt genom att läpparna vibrerar.

– Det gör att avlastningen för läpparna blir mindre. Så visst är det fysiskt jobbigt att spela, även om det också spelar roll vilket stycke vi spelar.

Hur mycket övar du per dag?

– I tid, det kan jag inte säga, jag tänker inte så exakt. Jag övar helst så mycket jag bara kan. Det är härligt att kunna öva ordentligt. Till slut blir jag fysiskt trött, både i läpparna och i skallen.

I skrivande stund är hon inne i en repetitionsperiod med Dalasinfoniettans chefsdirigent Daniel Blendulf.

– Hornet är nästan alltid med i en klassisk repertoar så jag är sällan partitur-ledig, vilket en del musiker kan vara av och till.

Hur laddar du inför en konsert?

– Förr avskydde jag om genrepet var för nära konserten så jag liksom kände mig trött redan innan konserten började. Men tack och lov har det blivit lättare. Jag känner att jag kan spela bra även om jag inte är i absolut toppform och trots att allt inte känns optimalt. Kanske hänger det ihop med en viss nervositet, att vilja ha kontroll.

Har du någon favoritkompositör?

– Det varierar. Men det är klart att Brahms nästan alltid är fantastisk för en hornist. Han förstod instrumentet på riktigt.

Någon förebild?

– Det är många olika men jag kan inte glömma en helt otrolig tjeck, Radek Baborák. Han spelade som solist med oss och det var nästan overkligt att han var med i Folkets hus i Ludvika. Han är den främste i världen på horn. Det är tur det kom en trogen publik i Ludvika, jag kände nästan ett personligt ansvar för det inför honom.

Drömprojekt?

– Det skulle vara att få spela ett solostycke av Jörg Widmann som heter Air. Men det skulle kräva mycket tid.

För 13 år sedan köpte Christina Landén hornet som hon spelar på nu, ett tyskt Alexander-horn modell 103. Skötseln som hon gör själv består i att smörja ventiler och byglar och att tvätta rent hornet från damm som kan ha fastnat i fettet.

– Sedan får jag lämna in det på service av och till. Jag kan till exempel inte ta bort om det samlats kalk i ventilerna. Och snart är det dags att räta ut en del bucklor igen. Det blir ofrånkomligt bucklor…

VALTHORNET

Det heter valthorn, men kallas oftast bara horn i en orkester. Namnet kommer från tyskans waldhorn som betyder skogshorn.

MATERIAL

Mässing som är en legering av koppar och zink.

VAD ÄR DET SOM LÅTER?

När hornisten blåser skapas toner när musikerns läppar vibrerar mot munstycket. Då sätts luftpelaren inuti röret i svängning.

VAD KOSTAR ETT HORN?

Ett horn för en professionell musiker kostar omkring 70 000 kronor.

HUR STÄMS HORNET?

Hornet stäms genom att man skjuter in eller drar ut stämbyglarna. Det finns en F-horns-och en Bb-hornsbygel samt en huvudstämbygel. Om hornet klingar för högt drar man ut bygeln, och förlänger alltså instrumentet. Om det klingar för lågt förkortar man det genom att skjuta in bygeln.

HUR LÅNGT ÄR ETT HORN?

Om man rätar ut alla rören i ett horn skulle det bli ungefär fyra meter långt.

LYSSNA

Radek Baborák, lätt att hitta på Youtube.
Ib Lanzky-Otto spelar Carin Malmlöf-Forsslings ”Orizzonte”, ett solostycke för horn från 1981.

 

KORT HISTORIK

Dagens horn har utvecklats från djurhorn, som återfinns i många kulturer. Traditionen med djurhorn sägs vara 3000 år gammal.

Under medeltiden fanns många hornvarianter, de flesta med en svagt böjd kropp. På vissa kunde man öka tonförrådet med sidohål i röret.

Cirkelformen kom till på 1300-talet. I tur och ordning utvecklades sedan posthornet, det större jakthornet och valthornet

1815 uppfanns ventilsystemet som finns på dagens horn. Ur det gamla signalhornet utvecklades även under 1800-talet bygelhorn och kornett.

 


Ewan McGregor har ändå haft viss glädje av sina hornlektioner som ung. Filmen Brassed off (1996) om den nedläggningshotade kolgruveorkestern Grimley Colliery Band innebar många minuters speltid för den brittiske skådespelaren.

About The Author