Aldrig förr har en svensk musiker gjort en sådan kometkarriär som Daniel Lozakovich.

De stora violinkonserterna av Tjajkovskij, Beethoven, Saint-Saëns, Mendelssohn, Bruch, Mozart … alla återfinns de i Daniel Lozakovichs sommarkalender 2018. Att växla mellan dessa paradnummer, med olika orkestrar, kräver onekligen inte bara ett fullgånget artisteri. Utan också avsevärd konsertrutin.

Men den har sjuttonårige Daniel från Stockholm sedan länge skaffat sig. Redan som lågstadieelev på den musikaliska plantskolan Lilla Akademien fick han uppträda med Vladimir Spivakovs stråkorkester i Moskva. Några år senare stod han som solist jämte legendarer som Ivry Gitlis och Maxim Vengerov. Fyllda femton var det dags för skivkontrakt med Deutsche Grammophon.

Som nu resulterat i ett sobert utformat Bachalbum. Ekiperad i slips och three-piece-suit blickar Daniel allvarsamt mot studiokameran med sin ex-Baron Rothschild-Stradivarius. Knappast den sedvanliga ungdomslanseringen av kul-kille/skön-tjej-med-fiol.

Är det klingande resultatet lika seriöst och solitt?

Ja, faktiskt. Men också genuint välljudande. Detta är inte ett tidstroget musicerande, här utvecklas ingen barocktypisk retorik. Varken solist eller orkester tar heller ut de så kallade svängarna.
Men Daniel Lozakovich utstrålar violinistisk värme och kännbar kärlek till sin Bach. Om de snabba yttersatserna i de bägge fiolkonserterna i E-dur respektive a-moll levereras klanderfritt utan särskilda kännetecken, så har de långsamma satserna formats till sällsamma oaser av absolut harmoni.

Huvudnumret är emellertid den stora d-mollpartitan, med den majestätiska chaconnen – en finalsats på hela 15 minuter. Här, om inte förr, framgår orsaken till det internationella suset kring det svenska underbarnet. Den stora, fylliga tonen. Den njutningsfyllda behärskningen av den rika harmoniken. Och det mycket personliga, attraktiva lilla vibratot som kan närstuderas i den sista tonen.

Camilla Lundberg

Höjdpunkt Den stegrade glädjen och intensiteten i chaconnens duravsnitt.

Testa också Daniel Hopes ”My Tribute to Yehudi Menuhin” (DG), där Daniel Lozakovich agerar partner i några Bartókduetter.

 

Här en länk till Opus intervju med Daniel Lozakovich:

»MED BACH TALAR DU OM VEM DU ÄR«

 

Daniel Lozakovich
J S Bach
Violinkonserter 1 & 2, Partita nr 2
Bayerska Radions Kammarorkester
Deutsche Grammophon 479 9372    

About The Author