Vox Scaniensis går tillbaka till källorna i Buxtehudes mest kroppsliga kantat.

Att lyssna till två sopraner, en alt, en tenor och en bas besjunga Jesu knän och andra kroppsdelar hör till de mer njutbara märkligheterna i den kyrkliga barocka vokalkatalogen. Verket heter ”Membra Jesu Nostri”, eller ”Vår Jesus lemmar” i direktöversättning, och är en cykel om sju kantater skriven av Dietrich Buxtehude, född i Helsingborg 1637. Vi snackar alltså musikalisk tillbedjan till den korsfästes sargade kropp – på pappret en ganska makaber historia. ”Blodsmystik” skriver Vox Scaniensis ledare Peter Wallin i häftet till ensemblens cd utgiven på norska Lawo. Men ordet låter mer laddat än hur musiken faktiskt klingar. ”Membra Jesu Nostri” är ett i grunden höviskt verk som i den här avskalade tappningen fått en klart, lite nyvaket uttryck som en enkel men lycklig filfrukost en daggfrisk morgon.

Vox Scaniensis inspelning har passande nog med tanke på Buxtehudes härkomst blivit en extremt Öresundscentrerad skiva, inspelad i Eslöv med skånsk ensemble vars medlemmar inte sällan åker över bron för att musicera i Danmark. I Wallins tolkning är vibrato är en sällsynthet men desto mer gödslar man med vackra, surrigt murriga viola da gambor, när Buxtehude, säkerligen inte slumpmässigt, instrumenterar om sin ensemble inför den sjätte kantaten ”Ad cor” (till hjärtat).

För alla barockfans av svensk-tysk-dansk vokalmusik är det här en skiva att lyssna på om och om igen så att detaljer och struktur får chans att veckla ut sig i full blom.

Hanna Höglund

 

Höjdpunkt Cantata VII: Ad faciem (till ansiktet).

Testa också Göteborg Baroques cd:s ”Dieterich Buxtehude” eller ”Ach Swea Trohn”. Liknande repertoar som svänger lite mer än ”Membra Jesu Nostri”.

 

FAKTA

Dietrich Buxtehude – Membra Jesu Nostri
Medverkande: Vox Scaniensis. Dir: Peter Wallin
Lawo Music LWM010

About The Author