Romantisk charm, gastronomi, arkitektur, mode, Disney. Anledningarna att besöka Paris är många och olika. Sedan en tid tillbaka kan klassisk musik läggas till raden av plaisirs nécessaires. Med nya konserthuset Philharmonie tar Paris plats bredvid Berlin, London och Wien som en av de riktigt stora musikmetropolerna. Häng med – OPUS guidar dig till de viktigaste scenerna!

Text: Göran Persson

Det var i Paris allt började. Det var här, i Notre Dame för 800 år sedan, som musiken gjorde ett historiskt språng och blev en konstform i egen kraft. I Paris har det alltid funnits en innovativ kraft, en nyfikenhet som får musikens universum att ständigt expandera. Här verkade Claude Debussy,som skapade en helt ny impressionistisk klangvärld, och den musikaliske absurdisten Erik Satie.Och samtidigt som Toulouse-Lautrec hängde på Moulin Rouge och gjorde sina berömda skisser och målningar av kabarén, bodde Maurice Ravel bara ett stenkast därifrån, liksom för övrigt även van Gogh. En svindlande tanke är att de alla tre faktiskt kan ha stött på varandra i kvarteren runt Pigalle.

Paris pulserar av kultur och intresset för både gammal och ny musik är stort. Att prata om utställningar, konserter och operaföreställningar är en självklarhet, och att veta vad som är på gång tillhör allmänbildningen. Välkommen till en stad där kulturen och musiken är en upplevelse lika viktig som maten!

Parisoperan är en gemensam organisation för de båda operahusen Palais Garnier och L’Opéra Bastille. Det man i Paris kallar för Operan och som ligger vid Place de l’Opéra, är Palais Garnier efter arkitekten som ritade huset. Det är här som handlingen utspelar sig i Gaston Leroux roman Fantomen på operan, som blev världsberömd efter Andrew Lloyd Webbers musikal.

Inredningen är överdådig i monumental nybarock med statyer av grekiska gudar, marmorfriser och guldsmyckningar. Det var den dyraste byggnaden i Frankrike dittills och Garnier fick kritik för den överdrivna ornamentiken. Byggnaden som invigdes 1875 tar 1979 åskådare. Tidigare samsades Parisoperans balett- och operaverksamhet här, men sedan Bastiljoperan öppnade 1989 ges här numera mest balettföreställningar,även om operauppsättningar också förekommer.

Stormningen av försvarsfästningen Bastiljen 1789 blev starten på Franska revolutionen. Idag är det platsen för Paris största operahus: Bastiljoperan. Huset invigdes 1989 och tar 2 745 åskådare. Biljettpriserna varierar från 5 euro för de allra billigaste studentplatserna till hiskliga 214 euro för de dyraste. Byggnaden är modern och väsensskild från Palais Garniers svulstiga estetik.

För några år sedan hade jag förmånen att här uppleva Michael Hanekes banbrytande uppsättning av Mozarts Don Giovanni, en föreställning som sattes upp första gången 2006 och sedan återkommit med jämna mellanrum, senast i början av det här året. Då buade publiken som ville ha den vanliga charmknutten Don Juan. Men i Hanekes version överträds tabu efter tabu i den hypermoderna börsmäklarmiljön och till slut vräker den förnedrade omgivningen, gestaltad av kören, ut Don Giovanni genom ett fönster från skyskrapan där det hela utspelar sig.

Alla balettföreställningar är inte hänvisade till Palais Garnier utan många ges här på L’Opéra Bastille.

SÅ RESER DU

Att ta sig till Paris är enkelt. Till exempel kan man ta direktflyget med Air France från Arlanda till Charles de Gaulle-flygplatsen för omkring 1800 kronor. Vill man resa underhögsäsong, det vill säga sen vår och tidig höst, är det bra att boka i god tid. Från flygplatsen är det praktiskt att ta Roissy-bussen som går in till Place de l’Opera och tar en timme.

HÄR BOR DU

Hotellutbudet i Paris är stort och det går att hitta rum från omkring femhundra kronor för de allra enklaste till tiotusen per natt på Four Seasons George V. Men för runt tusenkronor natten får man ett hyggligt rum, även om kostnaden för frukost då ofta tillkommer.Ur musiksynpunkt är 9:e arrondissementet,mellan Operan – Palais Garnier – och Pigalle,bra. Härifrån är det lätt att ta sig med metron till Porte de Pantin där Philharmonie 1 & 2 är belägna. Samtidigt är det gångavstånd till de centrala delarna av staden.

ÄTA&DRICKA

Restaurangerna i Paris är oöverskådligt många och kvalitén varierar. Men gör som Woody Allen, designern Jean Paul Gaultier, Madonna och en gång i tiden den legendariske kabarésångaren Aristide Bruant: boka bord på anrika Brasserie Bofinger på Ruede la Bastille. Här är både maten och miljön hänförande. Bra och lite billigare är det på restaurangens bakficka, Petit Bofinger, mitt över gatan. Enklare men med mycket parisisk charm är det på många restauranger ovanför Pigalle i Montmartre, till exempel Le Progrès på Rue des 3 Freres där du blir stammis på nolltid.

PHILHARMONIE 1&2

I januari slogs portarna upp till det nya konserthuset Philharmonie ritat av den franske stjärnarkitekten Jean Nouvel. En magnifik byggnad som ger Paris en plats blandkonstmusikens elitstäder. Slutfinishen saknades vid invigningen, men redan nu kan man konstatera att det vid Parc de la Villette, i 19:e arrondissementet i Paris nordöstra hörn, skapats en formidabel arena för klassisk musik.

Från och med den här säsongen kommer Philharmonie att vara hemmaarena för flera orkestrar och ensembler, däribland Orchestre de Paris, Ensemble Intercontemporain, Orchestre de chambre de Paris, Orchestrenational d’Île-de-France och barockensemblen Les Arts Florissants. Dessutom kommer andra stora orkestrar att gästspela regelbundet, som Berliner Philharmoniker, Royal Concertgebouw Orchestra, Orquesta Sinfónica Simón Bolivar och många fler.

Det är i Philharmonie 2, tidigare Cité dela Musique, som de konstnärliga gränserna utmanas och överskrids. Förutom nutida konstmusik presenteras här i vår artister som den fenomenale jazzpianisten Brad Mehldau, tyska sångerskan Ute Lemper som är specialiserad på sånger från1920-talets Berlin, amerikanska Kronoskvartetten och sångerskan Laurie Anderson. För att nämna några.

SALLE PLEYEL

Salle Pleyel har en lång historia. Den börjar med musikentreprenörfamiljen Pleyel, som i början av 1800-talet hade startat en framgångsrik pianotillverkning. Efter några decennier öppnade man sin första konsertsal, i vilken både Frédéric Chopin och Franz Liszt framträdde. Salen rymde 150 sittplatser,men med tiden skulle man bygga avsevärt större musiktempel – som mest en sal för 3000 personer. Denna förstördes i en brand 1928, men en ny sal för 2400 personer stod snart på plats. Efter omfattande renoveringar och förbättringar av akustiken under 2002-2006 reducerades platserna till 1913 och det är i denna version som Orchestre de Paris och Franska radions symfoniorkester har huserat sedan 2006. Framtiden är just nu oviss för Salle Pleyel, i och med att Orchestre de Paris flyttat in i Philharmonie.

THÉÂTRE DES CHAMPS-ÉLYSÉES

Det var här Stravinskijs Våroffer gjorde sin berömda skandal för 102år sedan. Musiken liknade ingenting publiken någonsin tidigare hört och scenografin var också märklig. Många av de närvarande chockades och stämningen blev så tumultartad att polis fick tillkallas. Legenden säger att balettchefen Djagilev efteråt skulle ha gråtit och reciterat Pusjkin, men enligt Stravinskij var hans enda kommentar: ”Det var precis vad jag ville”. Det var ju bra pr. Vid invigningen av teatern (som skedde bara någon månad före Vårofferskandalen) dirigerade några av de mest uppmärksammade franska tonsättarna egna verk, bland annat Debussy med sin Prélude à l’après-midi d’un faune, Dukas i L’apprentisorcier och Fauré La naissance de Vénus.

THÉÂTRE DU CHÂTELET

Mitt i Paris, invid Seine, ligger Théâtre du Châtelet. Teatern invigdes 1862 och rymmer idag 2500 åskådare. Här huserade Orchestre de Parisoch Radiosymfonikerna en period innan de flyttade över till Salle Pleyel. Numera ges här oftast musikaler, även opera sätts upp då och då. Utbudet har genom åren alltid varierats med operetter, varieté, konserter och balett. Här hade till exempel Stravinskys balett Petrujskapremiär 1911, liksom Erik Saties och Jean Cocteaus Parade 1917.

THÉÂTRE NATIONAL DE L’OPÉRA-COMIQUE

Ärevördiga Théâtre National de l’Opéra-Comique, även kallad Salle Favart, går tillbaka till Ludvig den XIV:s tid. Teatern skapades 1714 för att utgöra ett alternativ till italiensk opera, som då var mycket populär. Operan rymmer 1100 personer och verksamheten är koncentrerad till nutida musik och barock, men här ges även en del föreställningar för barn.

SALLE GAVEAU

En sal som rymmer över 1000 personer men som trots sin storlek mest ger kammarkonserter. Ett starkt fokus ligger på pianorecitaler och under våren kan man höra en lång rad framstående pianister,däribland Ivo Pogorelich som i mars gör ett program med Schumann, Liszt, Stravinsky och Brahms. Man kan även se och höra orkesterkonserter och vokalmusik med artister som The King’s Singers och countertenoren Andreas Scholl, samt familje- och barnkonserter. Precis som i fallet Pleyel var det tillverkning och försäljning av pianon som finansierade bygget av Salle Gaveau.

SALLE CORTOT

Under första halvan av 1900-talet var Alfred Cortot (1877-1962) en av tidens mest uppburna pianister. Tillsammansmed Auguste Mangeot grundade han l’École Normale de Musique de Paris. I skolan finns Salle Cortot med 400 platser där man ger omkring 160 konserter varje år. Inriktningen är pianorecitaler, men här presenteras även annan kammarmusik. Ofta ger man också elevkonserter som är gratis – ett perfekt tillfälle att höra framtidens solister innan de blivit kända! Konserterna brukar annonseras både på hemsidan och i Pariscop, veckomagasinet som listar det mesta som händer i Paris.