Live-konserter, radio, cd-skivor och en och annan tv-utsändning – det klassiska musiklivets kommunikationskanaler som det såg ut bortom 2008. Sedan dess kan ytterligare en tjänst läggas till listan: streamade webb-konserter. Opus tar tempen på en tioårig företeelse som har fått på tok för lite uppmärksamhet i förhållande till den revolution som den skapat.

TEXT CARL-HENRIC MALMGREN

På Göteborgs Symfonikers Youtube-kanal finns ett klipp som visats 3,7 miljoner gånger. Christian Zacharias spelar Haydns pianokonsert i D-dur när han avbryts av en ringande mobiltelefon. Irriterad säger världspianisten ”Don’t answer. Take it away”. När ringsignalen tystnat fortsätter han spela.

En pinsam situation som kan förstås av alla världen över, oavsett musikintresse. Men utan den digitala utvecklingen hade vi som inte var där gått miste om denna ögonöppnare. Händelsen hade bara blivit en parentes i en recension. Tack vare streamingtjänsten GSO Play kunde vem som helst titta på den om och om igen.

Zacharias-incidenten fick ett enormt genomslag för fem år sedan, men hur mår egentligen de klassiska streamingtjänsterna idag? Vad har hänt sedan de första försöken såg dagens ljus? Hur ser det ut inför framtiden – kommer tjänsterna finnas kvar om, säg om 10 år?

 

Idén om digitalt streamade klassiska konserter föddes under det tidiga 00-talet. Då började bland andra Berlinfilharmonikerna ta fram planer på en helt digital konsertupplevelse. De upplevde det som att orkestern kommit längre och längre bort från sin internationella publik. Försäljningen av cd-skivor minskade, men även de traditionella tv-sändningarna hade blivit färre.

Redan från början var orkestern mån om att bygga upp en fungerande affärsidé kring sin digitala satsning.

– Vi var sponsrade av Deutsche Bank fram till 2016. Stödet var tänkt som en hjälp för att ge oss tid att nå en ny betalande digital publik. Tack och lov infriades detta, skriver Berlinfilharmonikernas marknadsföringschef Tobias Möller.

2008 sjösattes Digital Concert Hall vid Leipziger Platz i Berlin. Då hade en abonnemangstjänst utvecklats där prenumeranter betalade mellan hundra kronor för en vecka upp till 1500 kronor för ett helårsabonnemang. Utvecklingskurvan har sedan dess gått spikrakt uppåt. För tre år sedan hade Berlinfilharmonikerna 18 000 digitala abonnenter, idag har de mer än 30 000 prenumeranter på nättjänsterna, enligt Tobias Möller.

Vad har förvånat mest under den digitala resan?

– Att vi efter tio år fortfarande är de enda med digital konsertupplevelse som inkluderar en självförsörjande affärsmodell.

Tobias Möllers svar visar på något de skandinaviska konserthusen ännu inte har löst: hur man får ekonomi i de digitala streamingtjänsterna utan sponsorer. Berlinfilharmonikernas modell bekräftar att en stor del av den digitala publiken faktiskt är beredd att betala för sig.


Sändning pågår! Kontrollrummet till Digital Concert Hall, Berlinerfilharmonikerns streamingtjänst som funnits sedan 2008. Idag räknar man med 30 000 prenumeranter världen över.

 

I Sverige var Göteborgs Symfoniker först att haka på den digitala trenden. 2008 skapade orkestern en egen Youtube-kanal, då som enda symfoniorkester i världen. Varje vecka visades klipp från repetitioner och intervjuer med artister.

Att använda sig av Youtube blev ingången i den digitala världen för GSO berättar streaming-producenten Måns Pär Fogelberg som varit med sedan start.

– Berlinarna var före oss så det var dit jag åkte och inspirerades. Det vill säga jag såg vad de gjorde och funderade över hur man skulle kunna göra det enklare, billigare och roligare. Youtube-kanalen växte till att även bli små turnéfilmer och konsertklipp som med hjälp av dåvarande chefsdirigenten Gustavo Dudamel fick stor spridning. Idén föddes att gå ”all in”.

Måns Pär Fogelberg sticker inte under stol med att det krävdes mod att skapa GSO Play.

– Så här i efterhand hade det kunnat bli att hoppa i galen tunna. Vi kunde inte prova vår produktionsmodell utan att ha utrustningen.

 

Experimenterandet i inledningsfasen är något alla konserthus jag pratar med återkommer till. Henning Målsnes, kommunikationschef för Bergen Filharmoniska Orkester i Norge, berättar att de var osäkra på hur satsningen skulle tas emot av publiken när de lanserade strömmade konserter 2015.

– Vi satsade utan att riktigt veta var vi skulle landa. För musikerna kändes det ovant med kameror i orkestern, speciellt i början. Nu är mitt intryck att man vant sig, och att alla är stolta över satsningen.

I dag jobbar man vidare mot nya mål. Orkestern vill få till strömning från Grieghallen till norska biografer. Henning Målsnes betonar att konserterna på nätet genererar internationellt intresse då cirka 60% av besökarna på Bergenphillive finns utanför Norge.

Att vara tillgänglig på den digitala arenan har även gett konkreta resultat som konsertförfrågningar baserade på streaming-tjänsten, bekräftar Henning Målsnes.

– När Gramophone skulle tilldela sopranen Lise Davidsen Young Artist of the Year Award förra året använde de våra inspelningar där hon var solist med vår orkester.

 

Alla konserthus som Opus talat med har haft olika lösningar på hur man har hanterat ekonomin kring streamingtjänsterna. Ingen har fått speciellt riktade statliga anslag. Kostnaderna för teknisk utrustning och extra personal bärs istället av husen själva eller via sponsorer. En del har valt att ta in extern hjälp och därigenom bara fungera som innehållsleverantörer. Bland annat Kungliga Filharmonikerna jobbar efter den mallen. Lotta Bjelkeborn, marknadschef på Konserthuset i Stockholm, motiverar att man valt att inte äga sändningsutrustning själv då teknikbranschen är så utvecklingsintensiv.


Kungliga Filharmonikernas streamingtjänst Konserthuset Play innehåller för närvarnade 75 filmer, en guldgruva för nybörjaren såväl som konnässören.

 

Efter samma modell arbetar Radiosymfonikerna i Berwaldhallen. Under 2017–18 har tio konserter producerats här med hjälp av ett inhyrt team från SVT.

Framöver planerar man att satsa stort på strömmade konserter säger Karl Thorson, pressansvarig för Radiosymfonikerna.

– Vi har en god förståelse för hur vi vill gå vidare när vi snart börjar streama regelbundet. I augusti ska hela Östersjöfestivalen live-streamas på nätet. Därefter har vi en idé om hur vi vill profilera våra play-konserter, men i skrivande stund är de planerna inte officiella, berättar Karl Thorson.

 

Inget av de konsterhus som Opus pratat med har märkt av något publiktapp i samband med att de lanserat sina digitala konserter. En intressant iakttagelse kommer från Henning Målsnes i Bergen. Han berättar att många ur den regelbundna publiken även använder streaming-tjänsten. Det är alltså inte vattentäta skott mellan de som går på livekonsert och de som tittar hemma.

Men det är inte bara de stora symfoniorkestrarna som spelar in och strömmar sina konserter. Länsmusikorganisationen Musik i Syd har sedan 2015 ägnat sig åt att komplettera konsertutbudet via webbsidorna Musik i Syd Channel och Kulturarenan. Det finns även flera sajter som inriktat sig på att sprida de digitala konserterna. Och engelska Bachtrack och Gramophone är till exempel stora när det gäller att guida till det stora utbudet.

– Statistik visar att cirka hälften av publiken kommer från utlandet, berättar Måns Per Fogelberg vid Göteborgssymfonikerna.


Måns Pär Fogelberg i kontrollrummet under en av GSO:s webbkonserter.

 

De siffrorna bekräftas av Stockholms Konserthus och filharmonin i Bergen där statistiken visar ungefär samma resultat. Utöver Europa är USA och Japan länder där de skandinaviska orkestrarnas sändningar får mycket uppmärksamhet. Det har gett oväntade resultat berättar Måns Pär Fogelberg. Hans team reser regelbundet iväg och föreläser om den produktionsmodell GSO Play använder. Den har uppmärksammats av tv-branschen och anses vara innovativ och billig jämfört med hur de traditionellt jobbar med konserthussändningar.

Vad nästa steg i utvecklingen blir vet ingen. Kanske är Göteborgssymfonikernas vd Sten Cranner något på spåren. Över telefon spekulerar han om vad som kan skymtas runt hörnet.

– Vi har just installerat 4K*-kameror i vår stora sal. Just nu är det egentligen tekniken som sätter stopp, men hologram och ljudstreaming i 3D är också på väg.

– Man kan fråga sig om en orkester kan överleva utan en play-funktion. Vi har tre miljoner besökare på våra GSO play-produkter per år och med ett utvecklat samarbete mellan de nordiska konserthusen – med en gemensam plattform för appar som utvecklas med GSO:s app som grund – ser vi att vi kommer fortsätta ligga i framkant.


Sten Cranner är vd för Göteborgs konserthus med streamingtjänsten GSO Play.

 

Tobias Möller från Berlin håller med. Det är just nu bara tekniken som hindrar utvecklingen. Berlinfilharmonikerna installerar också 4K-kameror och ny streaming-teknik.

– Det är teknikföretagen som kommer avgöra om vi kommer fortsätta använda rektangulära skärmar eller hologram om femtio år.

Där är vi inte än. I nuläget är det bara för publiken att luta sig tillbaka och njuta i konsertsalens plyschklädda stolsrader – eller hemma i favoritfåtöljen.


*4K-teknik ger en skarpare bild på grund av högre upplösning. Tack vare ett större antal pixlar än tidigare ger 4K-kameror dubbelt så skarp bild jämfört med traditionell teknik.

Finland först ut

Berlinfilharmonikerna var tidigt ute, men var inte den första orkestern som började med regelbundet streamade konserter. Det var nämligen Lahtis symfoniorkester i Finland som lanserade classiclive.com redan år 2007. Sajten finns fortfarande men har ett betydligt mindre utbud idag än när den var som störst för ca tio år sedan.

 

 

Här hittar du webbkonserterna

Exempel på svenska och skandinaviska digitala sajter:

konserthuset.se/play
gso.se/gsoplay
berwaldhallen.se/play
kulturarenan.se
musikisydchannel.se
bergenphillive.no
helsinginkaupunginorkesteri.fi/en/hko-screen

Några internationella aktörer

operavision.eu
bachtrack.com
medici.tv
digitalconcerthall.com
concertgebouworkest.nl/en/video


Nathalie Stutzmann fångad av kamerorna i Stockholms konserthus.

 

 

 

 

About The Author