Quatuor Mosaïques inspelning av Beethovens sena stråkkvartetter placerar dem bland de mest framsynta.

När kvartssvenska kvartetten Chiaroscuro började ta sig in på Beethovens marker med sina historiskt informerade tolkningar väckte den förhoppningen att de unga musikerna skulle ta sig upp på kvartetternas Mount Everest – de sena kvartetterna. Men de kom inte först: Quatuor Mosaïques har hunnit före.

De äldre musikerna, med gamla band till Harnoncourts Concentus Musicus, är mindre radikala. Ändå är det definitivt nya sidor av Beethoven som uppenbaras. Det riktigt spritter när den skira koralen blir avlöst av de pigga rörelserna i ”Heiliger Dankgesang” ur a-mollkvartetten op. 132. Den tyska dansen i B-durkvartetten op. 130 blir något så märkligt som en bondsk balett.
Själva krönet, åtminstone i termer av svårigheter, är ”Große Fuge” men där visar sig den lätta, känsliga hand som präglar tolkningarna inte vara den rätta. Det blir spretigt och ofokuserat, vilket kan jämföras med strukturellt precisa LaSalle eller orkestrala Busch.

Då talar vi om de absolut främsta tolkarna av dessa verk, men även om Quatuor Mosaïques inte placerar sig bland dem innebär deras historiska tillbakablick att de placerar sig bland de mest framsynta. Att boxen snabbt sålde slut och fick följas upp av en ny upplaga talar för det.

Höjdpunkt A-mollkvartetten övertygar rakt igenom.

Lyssna också på Chiaroscuros tolkning av ”Quartetto serioso” (Aparte) från Beethovens mellanperiod.

Erik Wallrup

Ludwig van Beethoven: The Late Quartets
Quatuor Mosaïques
Naïve/Naxos

About The Author