I serien Jag & mitt instrument är det slagverkaren Tobias Rondins tur. I tonåren valde han bort fiolen för att bli trummis – och insåg snabbt att slagverk är oändligt mycket mer än trummor…

TEXT JANE AF SANDEBERG  
FOTO MARTINA HOLMBERG

Att få lägga en grund för de andra, att få vara en slags motor för musiken, där finns något som lockar mig. Jag har alltid fascinerats av rytmer, faktiskt mer än harmonier, säger Tobias Rondin.

Går det att beskriva själen i dina instrument?

– Det måste vara det enorma spektrat. Slagverk kan vara nästan vad som helst – från gigantiska tam-tams till något pyttelitet. Du kan göra så mycket.

Instrumentfamiljen är också på ständig tillväxt. I samtida musik när ett nytt ljud skapas hamnar uppdraget att spela detta nästan alltid hos slagverkaren:

– Det kan handla om att riva sönder ett papper eller röra i en hink med glaskross. Det är bara kompositörens fantasi som sätter gränser för vad vi får hålla på med där bak. Det mest udda hittills har väl varit att krypa på bubbelplast.

 

»Det är bara kompositörens fantasi som sätter gränser för vad vi får hålla på med där bak.«

 

Säger Tobias med ett stort leende och lägger till att det inte blir så mycket nya instrument numera eftersom han har fokus på den klassiska musiken. Även om det i somras, under operan Kärlekskriget, blev att spela även på vinglas.

Tobias Rondin är 25 år och kommer från Huaröd utanför Kristianstad. Han avslutade i fjol en orkestermaster i slagverk vid Züricher Hochschule der Künste.

– Jag sökte mig dit för lärarnas skull. Jag tycker att de tillhör de bästa i Europa.

Strävan är på sikt att få fast jobb i en symfoniorkester.

– Det ger en härlig känsla av att vara del i något större.

Vilken är slagverkarens viktigaste egenskap?

– Timingen, som för alla musiker. Det hörs så tydligt om det blir fel för slagverkaren. Det kräver en fin teknik, på alla nivåer från svag till stark.

– Du måste också kunna organisera dina instrument så att det fungerar att spela och samtidigt se dirigenten ordentligt. Ibland planerar kompositören det men ofta får jag göra det själv.

Om han ska spela solo eller om det är en stor ensemble vill han gärna ha en hel dag på sig att organisera sina instrument.

Någon favoritkompositör vill Tobias Rondin inte nämna men till slut blir det ändå två, Steve Reich och Mauricio Kagel. Men han lyssnar också gärna om och om igen på Straussoperor.

– Det är underbart fin musik.

Någon förebild?

– Självklart Evelyn Glennie, hon har lyft slagverkaren totalt. Personligen gillar jag också Mika Takehara och Johan Bridger.

Tobias kommer från en stråkmusikerfamilj. Hans pappa var cellisten och dirigenten Mats Rondin, som gick bort 2014, och hans mamma Helena är violinist.

– Från början ville jag inte hålla på med klassisk musik och det blev mest jazz. Men när jag var 16 år fick jag en lärare som spelade i Malmö symfoniorkester. Då började jag röra mig tillbaka mot den klassiska musiken, det jag växte upp med.

Hur övar du?

– Det beror på vilket projekt jag har på g. I grunden handlar det alltid om att öva mycket och som slagverkare måste jag hålla upp tekniken på alla olika instrument jag använder.

Vad är det värsta som hänt dig som musiker?

– Jag tog fel på en timme inför en konsert i Zürich en gång. Det var ett stort upplägg med dansare och storbildsskärmar. Jag hade ett kort solo som skulle ligga på storbildsskärmen. Jag hann precis men den taxiresan är det värsta jag varit med om.

– Jag skäms själv bara jag tänker på det…

 

SLAGVERK

Trummor anses vara de första instrumenten vi människor använt för att skapa musik. Sedan dess har det hänt en hel del.

Slagverk är musikinstrument som spelas med händerna, träpinnar eller klubbor, vispar eller annat. Klubborna är ofta klädda med mjukt material. Slagverken indelas i två grupper:

Membranofoner

som består av en överspänd hinna, ett membran, som anslås. Tonhöjd och klang avgörs av hur hårt skinnet är spänt. Tonen förstärks genom att vibrationerna reflekteras mot instrumentets vägg, en resonans skapas. Exempel är pukor och virveltrumma.

Idiofoner

Kallas även självklingande och är en stor mängd slagverk där tonen bildas genom att hela instrumentets massa svänger. Tonen skapas av att vibrationen, som utgår från anslagsstället, fortplantar sig genom hela instrumentet. Exempel är xylofon, marimba och cymbaler.
Idiofoner kan ha bestämd tonhöjd. Varje ton har en platta eller ett rör där tonhöjden bestäms av massan. Tjockare massa ger en lägre ton. Exempel xylofon och marimba. Idiofoner utan bestämd tonhöjd är exempelvis tam tam, cymbal och triangel.

De vanligaste slagverken

Bastrumma


Triangel

Pukor (Timpani)


Klockspel


Virveltrumma


Tamburin


Gurka (”guiro”)

Cymbaler


Tam tam (Gong)


Kastanjetter


Marimba

 

FEM KÄNDA SLAGVERKARE

Evelyn Glennie (nedan)


Gary Burton
Keiko Abe
Anders Loguin
Martin Grubinger (nedan)

 

INTRO-FILM!

Här en introduktion till slagverken producerad av Sibeliusakademin

 

 

About The Author