Bjarte Eike och Barokksolistene tar 1600-talets krogmusik till nutiden.

Förstaparkett i Stockholm och Klubb Krinolin i Malmö satte spotlighten på att svenska kammarmusiker gör sig lika bra på tillknäppta konserthus som bubbliga klubbscener, men de var knappast först med idén.

Konstmusikens relation till krogkulturen har rötterna många hundra år tillbaka i tiden och en av dessa rotändar finner man i Londons musikaliska alehouse-tradition. Norsk-svensk-slovakisk-engelska Barokksolistene har under ledning av violinisten Bjarte Eike med sitt projekt ”The Alehouse Sessions” grävt i detta folk-barockiga arv i tio år. ”The Alehouse Sessions” är ett koncept som har gett de skolade notläsare som här kallar sig ”The Alehouse Boys” en arena för improvisation, musisk magkänsla – och sång.

Ölhusen blev nämligen en fristad för arbetslösa musiker under 1600-talets engelska inbördeskrig när teatrar stängdes och professionellt musikutövande mot betalning blev olagligt. På dessa krogar drack man, tjoade, hånglade och spelade samtidigt högklassig musik medan tonsättare som Henry Purcell minglade med orkestermusiker såväl som spelmän.

Nu finns Barokksolistenes egna urval på skiva och bjuder på folkmusikaliskt tunggung ur vilket Purcells bas-ostinaton organiskt vecklar ut sig likt vackra, sköra solfjädrar. Otroligt fint. Svårare har jag för den emellanåt väl frustande sea shanty-grabbigheten som man, oavsett hur autentisk den är i detta pubsammanhang, gärna hade fått lämna i sitt rätta århundrade.

Hanna Höglund

Höjdpunkter Ensemblens supermusikaliska Purcell-arrangemang.

Testa också Barokksolistenes ”The Image of Melancholy” utgiven på BIS 2013.

 

The Alehouse Sessions med Bjarte Eike och Barokksolistene
Rubicon Classics
RCD1017

About The Author