HERBERT BLOMSTEDT – OPUSLISTAN 2024

Att bestämma vem som ska inta Opuslistans förstaplats kan ibland vara en utmaning. I år var valet enkelt. Överst tronar Sveriges mest namnkunnige och efterfrågade dirigent genom tiderna, Herbert Blomstedt. Han gjorde sin debut 1954 med Kungliga Filharmonikerna i Stockholm, och 2024 markerar hans 70:e år som dirigent.

 TEXT JOHANNES NEBEL

HERBERT BLOMSTEDT

• FÖDD 11 juli 1927 i Springfield, Massachusetts, USA.
• BOR Har bostad i Luzern och Göteborg.
• FAMILJ Fyra döttrar och många barnbarn.
• ÄTER Vegetariskt sedan barnsben.
• AKTUELL MED Konserter i decembermed Berlinerfilharmonikerna och Leif Ove Andsnes.
• ÖVRIGT Har donerat mer än 400 hyllmeter musik-litteratur och partitur till Göteborgs universitetsbiblitek.

Vill du läsa om klassisk musik? 
MISSA INGA NUMMER AV OPUS – KLICKA HÄR FÖR PRENUMERATION

Med ständiga nedskärningar, minskad bevakning i dagspress, tv & radio och ett stramare klimat för hela kulturlivet är Opus ett av få ställen där du regelbundet kan läsa om den klassiska musiken, i Sverige och utomlands. Vi hoppas se dig som prenumerant! I Opus får del av ingående intervjuer, spännande artiklar och massor av kunskap, information och recensioner. Samtidigt är du med och stöttar både musiken, musikerna och vårt arbete med att bevaka och belysa musiklivet. Win-win! Klicka här för att komma till prenumerationssidan.

Herbert Blomstedt, Opuslistan 2024

 ”JAG HAR LÄRT MIG EN DEL genom åren men framför allt har jag lärt mig att jag vet alldeles för lite.” Det är den här nyfikenheten som går som en röd tråd genom hela hans liv, som har lett till en kombination av tålamod och upptäckarlust. Den har också gett plats för att omvärdera allt från hur man ska tolka bibeln till tempobeteckningar i en Schubertsymfoni. Den som vill beskriva Blomstedt kommer att nämna hans milda men raka framto-ning, den underfundiga humorn och hans ödmjuka men osentimentala inställning till dirigentens roll, ett uppdrag han alltså nu haft i över sju decennier. Och hans goda minne! Den som har mött Herbert Blomstedt kan konsta-tera att allt detta, i kombination med en villkorslös kärlek till musiken och den personliga tron, genom-syrar allt han är och gör. Anekdoterna är lika talrika som intressanta att ta del av – hans livsresa är oerhört spännande.

»Efter studenten var frågan: teologi, medicin eller musik?«

HERBERT THORSSON BLOMSTEDT föddes den 11 juli 1927 i Springfield, Massachusetts, som ett av tre barn till Adolf, en svensk pastor i det amerikanska frikyr-kosamfundet Sjundedagsadventisterna, och Alida, den pianospelande modern med examen från Chi-cago Conservatory of Music. Det kyrkliga kallet tog fadern Adolf och familjen tillbaka till Sverige, där Herbert vid sex års ålder började spela piano och ett par år senare violin. Efter studenten var frågan: teologi, medicin eller musik?
I radioprogrammet Sommar kan lyssnaren få en fin inblick i den starka passionen för musiken, den som gav fadern Adolf visst huvudbry: sonen skulle helst följa den teologiska stigen. Musiken vann och den något rebelliske Herbert gjorde klart att han ville ägna sitt liv åt musiken, men tillade att det skulle vara ”till Guds ära”. Med detta lät Adolf sig nöjas.

Musik- och dirigeringsstudier följde hemma i Sverige men sedan också i Salzburg, Wien och Basel. Under hösten 1952 kunde han resa till USA på ett stipendium. Där mötte han dirigenter som Charles Munch, Bruno Walter och självaste Arturo Toscanini. Han blev också bekant med Leonard Bernstein, som såg till att den ambitiöse 25-åringen fick komma till Tanglewood-festivalen. 18 månader senare gjorde han sin debut med Filharmonikerna hemma i Stockholm och resten är verkligen historia. Herbert Blomstedt har haft en tämligen unik diri-gentkarriär där han aldrig behövt söka en position, då uppdragsförfrågningarna bara fortsatt trilla in.

Den strida strömmen av utmärkelser och hedersut-nämningar förknippas gärna med hans nära förhål-lande till Mendelssohn, Schubert, Beethoven, Ber-wald och Nielsen och på senare tid även med Bruck-ner och Mahler. Men komplexa partitur har alltid lockat och Blomstedt har alltså också varit en stark företrädare för nyare musik, som S-D Sandström, Lidholm, Pettersson, eller Ligeti. Under lång tid, inte minst mellan 60- och 80-talet, var han en lika orädd som utmanande kraft i – och för – svenskt musikliv.

»Jag kom fram till att musik är en underbar andlig förnyelse. Så jag började dirigera konserter på fredagar och på sabbaten.«

ATT INTE REPETERA ELLER konsertera på sabbaten var länge en självklarhet för den svenske adventisten. En dag ställdes dock frågan på sin spets: Varför skulle inte Gud äras med musik på sabbaten? I en podd-intervju från 2020 delar Blomstedt med sig av en av hans livs största omvärderingar, som föregicks av månader av reflektion och bön.
”Jag läste evangelierna med särskild uppmärk-samhet på hur Jesus agerade på sabbaten, hur han botade en man, vilket gjorde fariséerna upprörda. Nästa gång botade han återigen på sabbaten. Han gjorde det medvetet, då han ville visa fariséerna att sabbaten är Herrens dag, en dag av glädje och frid. Människan är inte till för sabbaten – sabbaten är till för människan, för att man ska kunna glädjas i Guds närvaro.”
Lösningen blev alltså att betrakta konserten som en fest och en andlig upplevelse: ”Gud skapade sabbaten för människans vila och för andlig förnyelse, och musik är en underbar andlig förnyelse! Så, jag började dirigera konserter på fredagar och på sabbaten.”
Och han håller ångan uppe, i sitt nittioåttonde levnadsår. Efter ett fall i slutet av förra året har han haft det lite svårare med gången och balansen, inte sällan får han stöd av konsertmästaren på vägen till podiet. Att Blomstedt fortfarande orkar med ett hektiskt turnéliv förklarar han med orden: ”Jag är en tjänare åt musiken, och musiken håller mig ung.”

 

DIRIGENTKARRIÄR

• 1954–1962: Norrköpings Symfoniorkester
• 1962–1968: Oslo Filharmoniske Orkester
• 1967–1977: DR SymfoniOrkestret (Danmark)
• 1975–1985: Sächsische Staatskapelle Dresden
• 1977–1982: Sveriges Radios Symfoniorkester
• 1985–1995: San Francisco Symphony Orchestra
• 1996–1998: NDR Sinfonieorchester (Hamburg)
• 1998–2005: Gewandhausorchester Leipzig

HEDERSDIRIGENT FÖR

• San Francisco Symphony Orchestra
• Gewandhausorchester Leipzig
• NHK Symphony Orchestra (Japan)
• Bamberg Symphoniker
• Danska Radions Symfoniorkester
• Sveriges Radios Symfoniorkester
• Sächsische Staatskapelle Dresden

UTMÄRKELSER OCH HEDERSBETYGELSER:

• Ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien (1965)
• Filosofie hedersdoktor vid Göteborgs universitet (1999)
• Serafimermedaljen (2012)
• Storkorset av Tysklands förtjänstorden (2022)San Francisco Symphony Orchestra

---

Vill du läsa mer om klassisk musik? 

Vi hoppas se dig som prenumerant! I Opus får del av ingående intervjuer, spännande artiklar och massor av kunskap, information och recensioner. Samtidigt är du med och stöttar både musiken, musikerna och vårt arbete med att bevaka och belysa musiklivet. Win-win!

Här startar du din Opus-prenumeration!

ANNONS FRÅN OPUS MUSIKRESOR: