Svenska kammarkören bjuder på körsång av gott märke, där de bästa spåren ger prov på finkänsligt balanserade tolkningar.

Svensk körsång har ett internationellt rykte, där den flexibla tonbildningen gjort framför allt Radiokören världsberömd. Om man ibland kan sakna pregnanta stämmor och rytmisk spänst – ett sångsätt som utmärker till exempel de bästa Bachkörerna – så är den avrundade men också klara klangen något som våra bästa körer excellerar i. Den här skivan fokuserar också på repertoar som lyfter fram det lyriska och klangligt varma. Musiken är komponerad mellan 1980 och 2010, men tonspråket är utan undantag romantiskt. Kören får också visa upp sig ordentligt utan instrumentalt ackompanjemang.

Ljudupptagningen, gjord i Årstads kyrka, är tack och lov inte överakustisk (vilket snarare är regel för inspelningar i ett kyrkorum). Däremot saknar jag tydlighet i de djupare registren. Nu dominerar diskanten väl mycket, vilket påverkar tolkningarnas karaktär. De mer tvetydigt beslöjade uttrycken kommer inte riktigt till sin rätt. Särskilt gäller det den melankoliska The Drowned Lovers och bearbetningen av Mahlers Ich bin der Welt abhanden gekommen. I mer extrema register blir det ibland även vissa intonationsproblem.

Då kommer Svenska kammarkörens a cappella-sång betydligt mer till sin rätt i sånger av Stenhammar, Alfvén och Wikander. Särskilt i den förstnämndes September och I Seraillets Have tar de fram en nyanserad och känslig stämsång. Jag saknar inte heller instrumenten i Vaughan Williams The Lark Ascending – skönt violinspel av Jennifer Pike till körens finstämda gestaltning av orkesterstämmorna. Och även om Mahlersången inte riktigt övertygar i alla delar är Maria Forsström, med sin extroverta tolkning, en fin solist.

Jörgen Lundmark

Like to the Lark
Musik av Alfvén, Gjeilo, Mahler,
Stenhammar, Vaughan Williams mfl.
Svenska kammarkören
Solister: Jennifer Pike violin;
Maria Forsström mezzosopran
Dirigent: Simon Phipps
Chandos CHSA 5255