Opus guidar dig till de viktigaste Jenny Lind-manifestationerna under jubileumsåret.

… i tv

En ny film om Jenny Lind med namnet Den animerade berättelsen om Jenny Lind eller The animated story of Jenny Lind – a Swedish Nightingale sänds i SVT:s Kulturstudion lördag den 10 oktober. Påpassligt läggs den dessutom ut på SVT play lagom till Jenny Linds födelsedag den 6 oktober. Det är en animerad film med drag av både Elsa Beskow och Monty Python, där musiken blir en del av en dramatiserad berättelse.

Som framgår av namnet är filmen redan från början tänkt för internationell distribution och har redan visats på festival i Berlin. Brittiska barytonstjärnan Thomas Hampson fungerar som (engelskspråkig) ciceron och berättar Jenny Linds historia från barndomen i Stockholm till karriären på världens operascener. Ditte Feuk har skrivit manus och producerat och Jessica Laurén har animerat. Bengt-Åke Lundin står för musikaliskt urval och pianospel med Schuberts Erlkönig som återkommande tema vid sidan av några av Jenny Linds mest berömda sångnummer från operor som Norma och Regementets dotter samt Mendelssohns oratorium Elias. En av vår tids stora stjärnor, Malin Byström, sjunger flera av Jenny Linds bravurnummer, medan andra framförs av unga sopranen Annie Ternström, som just börjat sina sångstudier. Hon gestaltade den unga Jenny Lind även i en konsert på Berwaldhallen förra sommaren. 

 

Annie Ternström under konserten Den svenska näktergalen på Östersjöfestivalen 2019. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

… på utställningar

Till nyss nämnda film har ett antal klänningar sytts upp med utgångspunkt i bilder från Jenny Linds tid. De har skapats av Anna Kjellsdotter och har ingått i den stora Jenny Lind-utställningen i Stockholms konserthus, som har pågått hela sommaren. Det var en skärmutställning med många fotografier från den tidens Stockholm och från Jenny Linds karriär i utlandet, med många citat från hennes vänner och beundrare samt andra musikpersonligheter. Här fanns roliga bilder från när Jenny Lind-febern grasserade som värst i London 1847 – då allt ”från en tandpetare till en buss” fick namn efter Jenny Lind. Turnén till Amerika några år senare beskrevs också utförligt.

Kungliga Operan har en utställning om Jenny Lind i foajéerna sedan i våras – dock har publiken inte haft tillträde. Men under hösten kommer förhoppningsvis finnas plats för åskådare. Då kan man bland annat se den klänning Jenny Lind hade på sig när hon första gången stod på scen som 10-åring. Utställningen står kvar hela året. Den 24 och 25 oktober blir det också två konserter med Camilla Tilling, som sjunger sånger av tonsättare som var viktiga för Jenny Lind, däribland A F Lindblad, Felix Mendelssohn och Giacomo Meyerbeer. 

En av klänningarna som ställdes ut i Stockholms konserthus.

… i litteraturen

Jenny Lind var morfars mormor till den brittiska skribenten Sarah Jenny Dunsmure, som 2015 skrev boken Jenny Lind – The Story of The Swedish Nightingale. Hon arbetade med den i tio år och lärde sig svenska för att kunna gå igenom det omfattande materialet. Lagom till 200-årsjubileet har boken kommit i svensk översättning av Thomas Notini: Jenny Lind – Historien om Den svenska näktergalen (Carlssons) med många bilder som tidigare inte publicerats. Det var författarens egen önskan att den skulle översättas till svenska men hon dog förra året och hann inte själv uppleva det.

Jenny Linds fascinerande levnadsöde kan vi även ta del av i Näktergalen (Natur & Kultur) av röstforskaren Ingela Tägil. Den nyutkomna boken är den första svenska biografin på flera decennier och tar sin utgångspunkt i tre ”historier” – oäktingen, mediaskapelsen och rösten. Båda biografierna recenseras här.

 

… i radio

Radiodokumentären Jenny Lind – världens första superstjärna av Helene Almqvist (bilden nedan) sändes första gången strax före årsskiftet och är nu tillgänglig för lyssning på SR play. Det är en timslång genomgång av Jenny Linds liv och betydelse, och som titeln anger lyfter den fram hur hon banade väg för att framgångsrika sångerskor kunde bli internationella celebriteter och locka jättepublik.

All musik i programmet är sådan musik som Jenny Lind sjungit. Bland de medverkande finns Jenny Lind-experten Inga Lewenhaupt, ordförande i Jenny Lind-sällskapet, samt biografiaktuella Sarah Jenny Dunsmure, som avled strax efter att ha intervjuats för programmet. 

 

… varje år

Det Stockholm där Jenny Lind växte upp var som en större småstad med ungefär 80 000 invånare. Jenny Linds födelsehus på Mäster Samuelsgatan 40 finns inte kvar, det låg på en plats som nu svävar i luften i närheten av Hötorgsskraporna, där Mäster Samuelsgatan går på en bro över Sveavägen. Huset revs i samband med den stora cityregleringen.

Även andra viktiga hus där Jenny Lind har bott är borta, men några platser är lätta att identifiera. Den kända berättelsen om hur hon blev upptäckt när hon satt och sjöng i ett fönster, var i det gamla Sparreska palatset som då hade blivit Borgerskapets enkehus, en sorts ålderdomshem där hennes mormor bodde. Det revs 1913 för att ge plats åt varuhuset NK. En annan plats där Jenny Lind bodde en tid var hos A F Lindblad och hans hustru i Bondeska palatset. Där ligger numera regeringskvarteret Rosenbad. Bägge dessa byggnader låg bara några minuters promenad från operahuset, där Jenny Lind antogs som elev 1830.

Inga minnesplaketter finns i hennes gamla kvarter. Det viktigaste Jenny Lind-minnet är Erik Rafael-Rådbergs staty vid Framnäs udde på Djurgården, invigd 1924. Den är bekostad av Jenny Linds dotter Jenny Maude Lind-Goldschmidt. Där firas hon varje år av Jenny Lind-sällskapet.

Jenny Lind-statyn får sig en sista finputs på Meyers konstgjuteri.