Danish String Quartet visar på ungdomlig vigör i skiftande musik för fyra stråkar.
Det här Beethovenåret torde bjuda på många olika slags hyllningar till en av de stora. Ett av de mer kreativa projekten är utan tvekan Danska stråkkvartettens pågående inspelningar av tonsättarens fem sena stråkkvartetter. Här söker de kopplingar både bakåt (stråkkvartettarrangemang av fugor ur Johann Sebastians Das Wohltemperierte Klavier) och centrala verk komponerade under 1900-talet. Den första volymen på ECM bjöd på Beethovens op.127, Sjostakovitjs 15:e kvartett och E-durfugan ur den andra boken av Bach. Konstigt nog finns inte den informationen i det aktuella albumet.
Här vänder ensemblen blicken mot op.130 med dess omtalade första final – Grosse Fuge. Att man kopplar den här musiken med Alfred Schnittkes tredje kvartett är ingen tillfällighet. Ett av huvudtemana i Schnittkes verk från 1983 är just fugatema ur Grosse Fuge. Hos Schnittke kan man som så ofta även höra andra musikaliska citat, till exempel ur ett Stabat mater av Orlando di Lasso och det emblematiska D-Ess-C-H, Sjostakovitjs egen signatur som han använde i flera av sina egna verk. Inledningens ytterst meditativa, och här djärvt långsamt tolkade fuga, är den sats som avslutar Bachs första vältempererade bok. Här finns inga direkta kopplingar till de båda övriga verken. Beethoven var dock en stor beundrare av Bach och studerade Das Wohltemperierte Klavier under en stor del av sin karriär.
Det här är på många vis ett mycket hörvärt album. Kontrasten mellan det ytterst återhållna spelet i Bachfugan och extroverta, nästan vilda spelsättet i Schnittkes musik kunde knappast vara större. Inspelningen är balanserad och gör det lätt att följa de fyra stråkarna. Framförandet av Beethovens op.130 samt op.133 (Grosse Fuge) har en trevlig ungdomlig friskhet. De övertygar även i den erkänt svårspelade finalen med gott samspel och utmärkt intonation (vilket inte alltid är fallet!). Här finns ändå andra tolkningar som bättre når musikens kärna och är mer nyanserade framföranden av Beethovens komplexa tonsättning. Det dansanta, till exempel, blir här alltför bokstavligt gestaltat.
Jörgen Lundmark
JS Bach, Schnittke, Beethoven
Prism II
Danish String Quartet
ECM 481 8564
