Rysslands invasion av Ukraina har präglat tillvaron sedan den 24 februari. Lidandet är svårt att ta in och tankarna går i första hand till de direkt berörda – de som tvingats offra sina liv och deras anhöriga, människor på flykt och de som behöver försvara sitt land. Men också till alla kulturskatter som har gått om intet: teaterbyggnader som bombats, konstföremål som förstörts, arkiv och notsamlingar som brunnit upp.
Kriget i Ukraina återspeglas självfallet i nya numret av Opus. Inte mindre än tolv sidor har vi vikt till ett musikland som ofta tvingats in under rysk eller sovjetisk flagg – för det mesta som ett led i propagandan från Moskva men även på grund av okunskap och ointresse i väst. Tre texter i Opus 109 utgör ett litet, men förhoppningsvis inte obetydligt, bidrag till att rätta till obalansen.
ATT GE LIV ÅT DE DÖDA
Ukraina har både en stolt musikhistoria och en spännande samtida musikscen. Majdanrevolten 2014 triggade en konstnärlig pånyttfödelse och inspirerade till att återupptäckta bortglömda tonsättare. Att vreden över kriget också har aktualiserat uppgörelsen med ett propagandistiskt, ryskt narrativ är ytterligare en strömning som får uttryck i Sofia Nybloms långa reportage.
UKRAINAS DIRIGENTDROTTNING
Oksana Lyniv blev förra året uppmärksammad som första kvinna att dirigera i Bayreuth. Nu leder hon kampen för sitt hemlands musikliv genom att bland annat hjälpa unga musiker på flykt och leda stödaktioner. Opus har talat med den ukrainska dirigenten som skrev ett öppet brev till Putin.
ETT FALL UTAN MOTSTYCKE
Östersjöfestivalen lär behöva tänka igenom formerna för den fortsatta verksamheten. Det menar Bo Löfvendahl som bevittnat medgrundaren Valerij Gergijevs definitiva sorti från den västerländska konserthusscenen.
Till det icke-Ukrainarelaterade i nya numret hör bland annat följande texter:
VÅR MAN I BOGOTÁ
Svenska chefsdirigenter för stora huvudstadorkestrar hör inte till vanligheterna. Men från och med i somras finns faktiskt en: Joachim Gustafsson, som tagit över ledarskapet för Bogotás filharmoniska orkester. Om två veckor kommer de till Sverige på turné – ett medvetet led i att stärka orkesterns renommé och varumärke. Opus hängde med under förberedelserna i den colombianska huvudstaden.
HURRA FÖR HUGO!
Han räknas som vår främsta nationalromantiska tonsättare – kompositionstekniskt i högsta ligan och folkkär bland annat genom arrangemangen av svenska folkvisor. Samtidigt rymmer musiken stora tankar om världen och människan. I år firar vi Hugo Alfvén 150 år och Opus gör det med en 10 sidor special. Läs om svulstiga symfonier, bortglömda kantater, medryckande polskor och otaliga andra avtryck som han lämnade efter sig i det svenska musiklandskapet.
SEX NYA MUSIKBÖCKER
Alfvéns musik är långt mera komplex än vad man ofta har antagit. Den öppnar också nya perspektiv på ett avgörande skede i Sveriges historia. Två teser som förs fram i Tobias Lunds nya biografi Speltoken. Boken recenseras i nya numret tillsammans med Göran Gademans guide till tolkningstraditionen av Wagners Ring-cykel, Cecilia Rydinger Alins hyllningsskrift om Eric Ericson och Catarina Ericson-Roos biografi om Kjerstin Dellert.
I FESTIVALENS FOKUS
Få tonsättare förunnas en egen festival under sin livstid. Men det har Tommie Haglund lyckats med. Tillsammans med Halmstad-brodern Per Gessle släppte han nyligen verket Making something out of nothing och den 22–28 april är det dags för den andra festivalen i eget namn i hemstaden.
OPERAKRÖNIKA
Opus 109 återger även ekon från operahusen i Göteborg (Herr Arnes penningar), Malmö (Barberaren i Sevilla) och på Folkoperan i Stockholm (Così fan tutte) – en inte helt samstämmig treklang som återspeglar tillståndet i svensk operakultur.
Ett klurigt instrument-korsord, recensioner av 13 nya inspelningar och en rapport från det senaste rikstinget hör också till innehållet i Opus 109 – liksom de viktigaste musiknyheterna sedan förra numret.
Inte Opus-prenumerant? Det rättar du enkelt till genom att klicka här. Just nu skänker vi 100 kr till Röda Korset för varje ny prenumeration!
